Jag har liksom ingenting att komma med. Jag jobbar. Jag sover. Däremellan försöker jag klara rollen som ordförande i en samhällsförening, som uppenbarligen är väldigt mansdominerat. Jag blir tokig. Varför skulle jag då bli invald, om det nu inte passar att lita på, att titta på!

Huset har jag hunnit pynta! Eller ja, är inte så mycket för det där.. Rent och helst inte rött. Inte massa plåtter!

Träffat mina vänner, hockeysäsongen är i full gång!! Detta inlägg kändes så himla omotiverat och trist. Det ber jag om ursäkt för.

Jag har märkt att jag ofta säger, Helt fantastiskt, till mycket!! Det är inte helt fantastiskt att vara sjuk! Har känt mig kass mer eller mindre i en vecka nu, men har trotts allt jobbat. Tråkigt att vara hemma. Men i tisdags kväll ville jag helst inte resa mig för jag frös så. Vakna med taggtråd i halsen, och ett huvud av betong. Stanna hemma. Fick typ liggsår men piggna till framåt kvällen. Imorse mådde jag dessvärre inte bra, så det var lika bra att stanna hemma idag med. Men jag tycker det är så trist att vara hemma!!

Tur man har en katt som underhåller. Idag var hon på grannens tak! Helt fantastiskt. Tänkte, där får du sitta!! Helt plötsligt tar hon sats, ner mot vårt tak, ner på trädäcket!! Jisses!!